Operationen måste göras på när hon står upp, hon får en paravertebral bedövning (dvs man injicerar bedövningsmedel vid nerverna i ryggkotorna) och så hoppas man att hon står still och inte sparkar (vilket den här dock gjorde).
Löpmagen var enorm och jag tömde nog ut 10-20 liter med "mölj" via en slang innan det gick att börja försöka vrida den till rätt läge och hitta stället man ska sy fast i såret för att magen ska ligga kvar på plats. Har bara gjort tre operationer tidigare och det här var en av de besvärligare, så det är bara "runt-hörnet-garanti", vi får väl se hur det går. Gör man inget alls hade hon dött, så det är ju inte så mycket att välja på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar